Detta är en illustrerad rimsaga som vill uppmuntra föräldrarna eller andra vuxna till högläsning – ett allt viktigare sätt att umgås om ni frågar mig. Säkert kan även läskunniga barn och äldre ta till sig sagan om den lilla Gnomen som tvingas ut att söka en tillhörighet, ett hem och inte minst en vän.

   Precis som det står på bokens baksida så är språket inte barnsligt då jag vet att barn förstår med än man tror och de lär sig och tar till sig orden bara de får dem satta i ett sammanhang. Om inte annat så frågar de eller så går det ju bra för de vuxna att förklara ordet ändå.

   Till exempel så lärde jag aldrig mina barn ordet vovve – de fick lära sig från början att den korrekta benämningen är hund.

   Min absoluta favoritbok när det kommer till barnböcker är Tove Janssons ”Vem ska trösta Knyttet”. Det vore övermaga av mig att försöka jämföra denna bok med det mästerverket, men visst är jag ute efter en liknande känsla i texten och jag kan bara hoppas att jag kommer i närheten av den.

   Så ni som köper boken vill jag uppmana att stänga av skärmar och asociala medier och istället krypa upp tillsammans med ungarna i en soffa eller säng och resa in i sagans värld med hjälp av transportmedlet fantasin.