Ett läsaromdöme: "Jag är alldeles tagen!"

Faktaruta ISBN: 978-91-8059-330-4 Boktyp: Häftad Sidantal: 263 Storlek: 135x210 mm

Eftersom sången Soleig sang ur Per Gynt - komponerad av Grieg har en stor betydelse i denna bok så vill jag nedan länka till den för de av er som aldrig hört den tidigare.

Pella – som Pernilla kallas – bor på Cedarö som ligger i Österviks skärgård. Utanför sitt fönster ser hon sjöbodarna, bryggorna, båthuset och havet. Längst österut på horisonten kan hon om nätterna se fyren på Kronogrundet blinka matt. Skolan på ön är nedlagd sedan länge så varje dag får hon fara över sundet till Aplarö där ett annex till den stora skolan i stan ligger. Att Pella fått gå om ett år beror inte på bristande intelligens – hon har skolkat för mycket och fått sänkt betyg i ordning. Detta straffar sig nu. Pella hatar skolan eftersom hon är retad. Klasskamraternas fantasi när det kommer till öknamn och tillmälen verkar vara outsinlig. Det är sommarloven som Pella lever för.

När vi möter Pella första gången är hon på begravning. Det är så sorgligt det kan vara – tant Majvor är borta. Hon har ju alltid funnits. Vem ska nu baka födelsedagstårtan? Tårtan med både jordgubbar och choklad.

Pella har nu ingen aning om att tant Majvors sorgliga bortgång ska påverka henne mer än bara gällande tårtor. Sommaren som följer kommer förändra allt för den unga flickan – mer än hon någonsin kunnat föreställa sig. Helt nya värderingar kommer till henne – oförutsedda händelser får hennes liv att bli en känslomässig berg- och dalbana. Kanske är det vuxenlivet som knackar på och vill in i hennes själ.

Att denna sommar ska bli helt olik de tidigare har dock Pella föga vetskap om när boken börjar. En sak vet hon dock och det är att tant Majvors födelsedagstårta kommer utebli. När historien börjar och vårterminen nästan är över så begravs Majvor. Hon är den som alltid bakat tårtorna – med både choklad och de första jordgubbarna som alltid blir klara så tidigt mot hennes södra husvägg. Sådana tårtor hör nog barndomen till. Nu är Pella dock inget barn längre – även om mamma har svårt att acceptera det.