bw-books bwbooks bwböcker bw-böcker bw.books bw.böcker bw-books bwbooks bwböcker
 bw-böcker bw.books bw.böcker bw-books bwbooks bwböcker bw-böcker bw.books bw.böcker

 

   Startsida      Om mig      Köp på Bokus      Köp på Adlibris   Widget-shop    Facebook  

 

Öster om soluppgången 


Läsaromdömen

"Boken kastar sig över många ämnen! Alla känns märkligt aktuella. Som om det vore en upplysningsbok om hur vi människor är och alltid har varit (en upplysningsfantasy)."

"Tycker boken är viktig, så viktig att den förtjänar stor spridning."

"Jag tycker om den och den oroar mig så som jag läser den."

"Du har verkligen lyckats få med många, om inte alla, aspekter av vad en människa är. Hatten av."

 

Faktaruta

ISBN: 978-91-8020-535-1 

Boktyp: Inbunden pappersbok

Sidantal: 411

Storlek: 152x215 mm

Vikt: ca 800 gram

 

 

Sagan börjar i huvudstaden på väldens norra kontinent – Norden. Vi få lära känna Vinga som när boken börjar är åtta år och hon bor med sin mor. Hennes far är Kommendöramiral Vrååk som hon inte träffat många gånger i sitt liv beroende på att han ständigt varit ute med sitt skepp i de krig som pågått hela hennes liv. Detta ska dock förändras. Även hela hennes liv kommer förändras, men i början av sagan är hon knappast medveten om det. Vinga är inte som andra flickor. Hon beter sig mer som en pojke och är alldeles för aktiv för moderns smak. Men som hon bara är åtta år har modern ändå ett visst tålamod med detta. Tids nog ska väl flickan mogna och börja bete sin som det anstår en tös.

Så här presenterar jag boken på baksidestexten:

Hade ingen lärt oss att jorden var rund som ett klot skulle vi nog fortfarande trott att den var platt. Särskilt om man inte hade samma möjligheter som idag att resa vitt och brett med flyg eller andra moderna transportsätt. Tänk dig gärna in i den situationen innan du börjar läsa denna bok. Försök förstå att man på de tre kontinenterna trodde att världen hade en kant någonstans i fjärran – en kant man kunde ramla ner i eller dras ned med skepp och allt om man kom för nära. Ner i ett bottenlöst tomrum. För inte kunde det väl finnas en botten – eller kunde den bestå av underjordisk glöd och vara befolkad av demonerna? Ingen i huvudstaden visste! Det fanns dock många teorier som byggde på gamla sägner och Gudaberättelser. Den allmänna tron var att det ändå fanns en barriär som omgärdade jordskivan – eller åtminstone ett enormt grund. Annars skulle allt vatten i haven runnit ut för längesedan. Var det kanske som vissa sa – att nytt vatten hela tiden bildades i underjorden – långt under havsytan? Människorna i denna värld var – precis som vi – nyfikna och vetgiriga. Nu hade man dock haft fullt upp med de krig som utkämpats mellan kontinenterna så länge en levande människa kunde minnas. Tider förändras dock och en vacker dag annonserades det från Majestätet att kriget var vunnet.